biebmu

Trött damp jag ner framför TV:n i gårkväll! Där pågick tävlingen om årets kock. Gissa vad som stod på deras tävlingsmeny! Renrygg (fast dom kallar det för ytterfilé) och rentunga. Klart att jag blev sittande nyfiken på vad dom skulle göra. 
Fast sen började jag oja mig när jag såg alla kryddor dom plockade fram. Renkött kräver bara salt, allt annat är att förstöra! Kryddorna kan man spara till nöt och gris som jag tycker smakar lagård, så där är det befogat.
En av dom som kommenterade tävlingen påstod också att det här var så speciellt för rentunga hade man nog aldrig använt ens traditionellt!!! Det är ju inte sant! Det är och har varit en av delikatesserna i det samiska köket sen urminnestid. Vi använder allt på renen vilket ni som läser denna blogg säkert upptäckt! Även hjärnan från renen är helt ok att äta - det finns ingen "galna rensjukan" än i alla fall!

Och fettet från renen är så underbart smakrikt o gott - det gäller för alla djur som betar fritt - alltså kan välja sin egen mat i naturen ocxh inte behöve äta sina kompisar! -det fettet är lika nyttigt som den olivolja vi importerar!

Nu ska jag gå ut i rökkåtan och hämta in rödingen som vi rökte igår. Den ska vi ha till rödingrullarna som vi ska servera under marknaden. Det är en enkel o god förrätt eller som tilltugg till ett glas kall öl!

RÖDINGRULLE
En rund tunn mjukkaka (gahkku)
Bred smör över hela kakan
Bred på ett lager "gegga" (här använder du fantasin och tar vad du har i kylen som creme fraice, yoghurt, gräddfil och kryddar med örter, senap, kaviar, pepparrot och något sött som ex honung. Du tar förstås inte allt på en gång utan smakar dig fram och väljer det du tycker blir gott ihop)
Skiva rödingen tunt (du kan bland olika gravade eller rökta fiskar som lax, sik, öring) och lägg ett lager på brödet, lämna ytterkanten tom. Rulla ihop hårt så du får en stadig rulle. Lägg i kylen någon timme att gotta till sig.
Skär i "lagom" tjocka skivor och lägg upp på ett vackert fat, strö lite frusna lingon över.
Vi lägger ut bild när vi serverar dom - om vi får tid till att fota förstås!

Ja så här ser ofta recepten ut som mina elever får - i början blev dom frustrerade men nu tror jag dom tycker det är skoj. Ska man bli en duktig kock måste man lära sig lita på sina egna smaklökar och använda fantasin - vad ska man annars ha den till?
/Greta/

Nu under mörkaste vinter drömmer vi oss tillbaka till Biebmus första veckor när vi plockade bär, örter och svamp. Här är vi kring Kitteludden och letar svamp, plockar vinbär och försöker hitta lite juobmo också.
Mycket riskor hittar vi, bl a den vanliga och vackra pepparriskan (se nedan). Vi torkade en del av dem, vilket har blivit en jättebra krydda med mycket svampsmak som kan användas till att smaksätta såser eller grytor, bl a. Vi trodde att den starka pepparsmaken skulle kännas, men som torkad smakar den mest mild!

Vi har också lagt in pepparriskor i ättikslag med senapskorn, paprika och lök. Smarrigt att vända ner i lite créme fraiche som tillbehör.

Foto: Susann Holmström

En spännande dag på skolan fylld av kunskaper från vitt skilda håll. Powerpoint-utbildning på förmiddagen där vi satt och lekte med animeringar och bildövergångar. På eftermiddagen däremot var vi tillbaka till vårt klassrum = köket där vi gick från att huttra till svettningar. Rätt kallt i huset, men eftersom inte fläktarna fungerar så befinner vi oss i den värsta bastuvärmen. Lägg till alla osande dofter från grytan med fågelskrovfond (ripa och tjäder), från ugnen där vi rostar tallinnerbark, från den andra ugnen där vi bakar ostkorgar, till den avdunstande häggbärsinlagda spriten som ska bli till bästa likör... 

Mjölet yrde när vi bakade små, fantastiskt goda barkbröd. Måste smakas!! Häggbärslikören ska få lite till kärlek och ostkorgarna väntar på celebert uppträdande på en av marknadens middagar.

I morgon suovaspizza till hela skolan! (+ Joels specialmaränger med Non-stop!)