Näringslära
Snart har vi avverkat ännu en vecka på biebmu linjen...jag är som sagt ensam kille i klassen, vilket har sina för och nackdelar. Det är ett hårt liv att försöka kryssa sej fram utan att trampa någon på tårna, (speciellt när dom team taggar mej och synkar sina menstruationer. Näe :) skämt å sido) och samtidigt inte ge efter för mycket. Har lärt mej massor om bantningsdieter, barnafödslar, vardagens mödor för småbarnsmammor med män ute på jobb, korsstygn, relationer av alla de slag, diverse tips och trix för matlagning, tvätt och städning och mycket mycket mer. För det mesta är dom väldigt toleranta av sej och jag är glad att dom står ut med mej :) För visst har jag dåliga dagar då jag ältar mitt grymma öde men för det mesta trivs jag faktiskt i deras ömsinta sällskap.
Tydligen så har jag mycket att lära och inte bara om matlagning. Det är dom väldigt bra att påminna mej om, för det mesta sker det lite per automatik. Typisk kvinnlig egenskap? Modersinstinkter kanske? Jag har nog blivit lite för bekväm av mej i det här sällskapet, men jag klagar inte, har bara mej själv att skylla när jag låter mej sättas i den sitsen :) Lärdommar jag dragit från detta är att när det gäller livet kan man inte bara flyta med hela tiden. Då och då måste man ta ställning också. Till livet till att börja med kanske, uppskatta dom små ljuspunkterna och utgå därifrån. Det finns faktiskt fortfarande bra saker därute att sträva efter men det kan bli tungt utan sin egen personliga omvärld av saker, aktiviteter, små segrar och nära och kära som man mår bra av att ha runtomkring sej.
Så vad jag försöker säga är att ni hjälpt mej att få upp mina ögon igen :) Visst är det härligt med skillnaden män och kvinnor emellan? Vi kompleterar varandra och även om vi ibland glömmer bort det så behöver vi varandra för mer saker än bara mänsklighetens fortsatta varande och det vardagliga gnället sinsemellan. Om man vill kan man dra paralleller (vilket jag gillar så det gör vi) till segregationen som pågår i samhället, vilket just vi samer bl.a. har fått känna av rätt rejält de senaste århundradena. Var på Ajtte häromdagen och den här texten fångade min blick: ”Jag kan inte tro att alla dessa olika folkslag, växter och insekter kom till för att gå till spillo utan att vi lär oss något av dom” Tror att det kan vara lätt för oss som minioritetsbefolkning att ta till en defensiv ställning till just detta. Vid en viss punkt blir det alltför svårt att se förbi problemen som tornar upp sej över oss; som en följd av det väljer man kanske att stänga ute resten av samhället lite grann och skapar sin egen bubbla av whatever, gammal kultur och tradition för man orkar helt enkelt inte med känslan av att bli motarbetad hela tiden och känslan av att vår identitet sakta men säkert tynar bort ”and slips into the see, eventually”. Just därför är det nog viktigt för oss att komma ihåg varför vi gör allt vi gör. Så vi får försöka att inte glömma bort att kämpa för att inta en mer ödmjuk inställning till det hela, försöka hämta energi från något annat ställe än att av ren envishet bara gneta på och bestämma oss för att lära oss mer av varandra, samer som svenskar, män som kvinnor. Mmm...
Jag måste erkänna att jag fortfarande är lite sömndrucken, men denna eviga gryning är äntligen påväg att övergå till morgon. Och vad passar inte bättre på morgonen än en rejäl frukost? :) Helst ska man få i sej 20-25% av det dagliga energibehovet. Här nedan har ni ett exempel på min uber start på dagen, känn er fria att använda vilka pålägg och sylter m.m. ni vill, torkat eller gravat renkött, hjärta eller tunga bl.a. funkar alldeles utmärkt till gurka och paprika. Försök undvika alltför söta saker bara, för att inte chockhöja den stackars blodsockerkurvan.
1 hårdsmörgås med leverpastej, gurka, paprika, skinka, kaviar och ost
1 tallrik fil med hemmagjord lingonsylt
1 glas apelsin/blodgrapefrukt juice
1 ägg med kaviar
Ät och drick allt som det är, skala ägget...
Och glöm inte "everything you need is ägg" från frigående höns då, annars får ni med Monica att göra :)
